simplethings

Nu känner jag att den nya bloggen är klar för att granskas. I och med detta inlägg kommer jag inte blogga här något mer utan istället från den nya http://simplethings.devote.se.

.. både utgång och ny blogg. Alla inlägg förutom de med bilder är kopierade och det tog 4 timmar. Fy tusan vilket jobb.

Är det en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag för det är Ellens födelsedag, hurra hurra hurra! Grattis gullet!

I dessa tider är goda råd dyra. Var tvungen att ta en snabb visit till mitt andra hem, och kunde inte motså att ta med mig datorn för att snylta lite på internet. Jag vet att det kan låta som att jag är lite desperat men så himla farligt är det inte.. Eller?

I alla fall kom jag på, efter jag skrev ett snabbt inlägg när jag var hos Susette igår, att jag helt glömt bort onsdagen. Dagen/Kvällen som spenderades i Haga med väldigt bra sällskap. Promenad, pannkaksstekning, brottningsmatch (som förövrigt jag vann vad än hon säger!) och sedan blev det pub för att fira avklarad tenta med gänget. Sen kväll blev det i alla fall, men det var det lätt värt och jag hoppas att det inte dröjer för länge innan vi gör en repris.

Pappa har i alla fall lovat att han ska göra allt som står i hans makt för att jag ska ha internet till imorgon, vore ju trevligt alltså. Hoppas löftet infrias.

Inget internet gör att man får ta till drastiska åtgärder. Nu sitter jag hemma hos Susette, efter en lyckad spelkväll, där jag i stort sett vann alla omgångar. Vilket i och för sig var tur eftersom resterande kvällen inte hade varit så rolig annars. Dagen var helt okej, slutbetyget i Svenska B är man nöjd med, sällskapsspelet Pest eller Kolera spelades i kafeterian och på lektionen. Sedan var det tandläkaren och kronoparken som gällde. Blev en ganska snabb visit och sedan till Mellangatan och rädda Johanna. Och det är där vi är nu. Hoppas att internetproblemet snart är löst hemma också, så jag slipper snylta hos andra. Sara har förövrigt klagat på att jag inte skriver 10 inlägg per dag, inte jättelätt kanske med tanke på omständigheterna. Hon försöker psyka mig med jag är för hård för det! Tror hon att hon kan slå mig eller?! SOVAfotboll blir imorgon, sista natten med gänget så att säga och sedan hem till Sara och duscha och äta och sen Bergvik. Senare kanske Krp och sedan Klasmossen. Brrr, jag känner kylan redan nu. Längtar vi inte till... 

Nu har vi fått vårt slutbetyg i filosofi, ett VG blev det i alla fall. Jag antar att jag ska vara nöjd med det eftersom det verkligen inte är ett ämne jag förstår ett jota av. Ändå kan jag inte rå för att jag känner en gnutta besvikelse, detta gör ju att jag måste kämpa ännu hårdare i resterande ämnen. Ingen press här inte. Vi har kommit fram till att antingen älskar man filosofi, eller så totalt avskyr man det. Jag tillhör den senare kategorin.

Såhär kan det gå när man inte har internet hemma. Trots att pappa satt från att jag åkte till träning till sent på kvällen med att försöka få igång internet på min dator så fungerade det inte. Han hade fått tips från någon datagubbe på jobbet och han satt i telefon med supporten, utan framgång. Han försökte i alla fall, men oddsen var emot honom eftersom han fick tag på supporten strax innan tio. Det gjorde inte saken bättre eftersom arbetsdagen slutar tio för dom, lättare att säga att de har problem med drivrutiner än att jobba över och hjälpa kunden. Bra service.

I stort sett ingen internationell rätt heller, kul! Tre stycken hade korta redovisningar och sen drygade läraren ut på tiden, som han alltid gör. Det verkar vara helt omöjligt att få sluta INNAN lektionens egentliga slut. Men den här gången fick vi sluta nästan en timme tidigare. Nu sitter jag, Susette och Johanna och väntar på religion och lärarpraktikanten. Ska bli roligt. Måste få lite gjort på arbetet men det lär inte hända i sällskap med dessa två damer. Ja ja, det är smällar man får ta.

Förövrigt har jag bytt domän, eller jag har gjort en ny där jag kommer lägga över alla inlägg. Självklart kommer jag länka till den i den här bloggen när den nya är klar. Håll utkik!

I got goosebumps! Hur äcklig får man vara, han kommer in i biblioteket och råflinar. Tror att han drar på tiotusen kronors leendet, men ack så han bedrog sig. Det enda han bidrar med är rysningar över hela kroppen, och då pratar vi INTE om positiva, tillfredsställande rysningar.

"Det kommer bli en kulturkrock. Sverige kommer förlora sin kultur." "Det är inte kulturen jag är orolig över..."

Ja ni, buhu buhu. Jag blir så upprörd. KULTUREN? FÖRSVINNA?! OHNO!

Man måste våga för att vinna, den jag inte får nämna vid namn. 

Just nu är vi tillbaka i biblioteket, men den här gången på hemligt spaningsuppdrag. Besvikelsen mötte oss likt en vägg. Som värsta tsunamin. Det såg länge mörkt ut men sen sken solen mot oss. Han uppenbarade sig, mission accomplished. Hon som vägrat följa med hit är nu påväg med raska steg. Tror faktiskt inte hon har haft såhär bråttom någon gång i hela sitt liv.

---

Nu är hon här och han är i närheten. Johanna, visst pratar hon lite fööör högt? Nästan så att hon vill att han ska höra henne...

Det är så mysigt att sitta i biblioteket och lyssna på de "internationella" eleverna sitta och diskutera häftigt på engelska. Vanlig engelska, prata på engelska och bryta på diverse språk bara för att det är roligt. Det som är roligt är att sitta lyssna på dom. Så sött så!

Blir man inte irriterad när läraren föregående vecka sagt att vi har lektion på tisdag och inte på onsdag. Ändå sitter man och väntar på lektion i salen och ingen lärare kommer. Man går ner och knackar på hans dörr vilken är låst och ingen öppnar. Väldigt roligt! Vi som skulle få se provresultaten och få reda på vårt slutbetyg i ämnet. No more filosofi men lektion imorgon, kul! De i klassen som inte var på "lektionen", hur i hela friden fick dom veta att det inte var lektion. De kanske inte visste det, utan hela enkelt skippade den. Skräll.

När det är någon i ens omgivning som har kräksjukan blir i alla fall sympati-illamående. Det känns som att jag mår illa, eller att jag borde göra det så jag gör det. Ska faktiskt bli skönt att gå till skolan, ut i friska luften och inte behöva tänka på att kunna bli smittad. Visst kan jag ju bli smittad i skolan också, det är ju rätt stor risk men eftersom ingen, förhoppningsvis, är sjuk så känns det säkrare.

En fin överraskning fick jag när jag vaknade förut. Min bror har fått magsjukan igen. Yey. Eftersom jag klarade mig så bra förra gången känns det på något underligt sätt som att det är min tur den här gången. Jag vill inte! Men om jag måste få det så är det väl nu jag skulle ha tid för det. Missförstå mig inte nu Gud eller vem det är som bestämmer det, JAG VILL INTE FÅ MAGSJUKAN! Tänkte att det är bättre att vara övertydlig, om det nu kan bidra till lite hjälp..

Fotbollsskorna står fortfarande i hallen, dyngsura. När man är sådär nyduschad och fräsch är det inte direkt lockande att behöva ta i skorna och trycka ner papper. Kanske får dom vara som dom är, det gör väl inget om de är lite fuktiga imorgon på träningen..

Förövrigt fungerar inte det trådlösa internetet här än, måttligt road är jag måste jag säga. Hur ska jag då kunna skriva mitt religionsarbete och ännu viktigare, bibehålla antalet inlägg per dag om jag inte har internet på min dator. Herrn i huset verkar inte känna någon stress med det i alla fall vilket gör mig ytterst irriterad. Visa lite hänsyn liksom, bara för att han har internet på sin så räcker tydligen det. Då kan man vänta till i sommar innan han kopplar in den nya router, som förövrigt är inköpt. Vad är problemet, bara att koppla in och installera. Jag ser inte det jobbiga i det, installationen sköter datorn ändå själv ju. Nej men självklart är det viktigare att kolla på sporten på alla kanaler. Lägg av.